Borde människan utrotas?

Medierapporteringen nuförtiden fokuserar starkt på människans roll som miljöförstörare. Ibland får man intrycket att om bara människan inte fanns så skulle allt vara frid och fröjd på jorden. Eller vi borde i alla fall inte vara så många, eller hur? Det finns för många människor, inte sant? Om så är fallet undrar jag vilka det i så fall är som inte borde få finnas? Den frågan kanske inte är så lätt att svara på.

Titeln på det här inlägget syftar på en diskussion jag under lång tid hade med ett par mig närstående personer. De är äldre än jag, och har alltså mer livserfarenhet, och de hade redan för ett antal år sedan kommit fram till slutsatsen att människan faktiskt är ond och borde utrotas! Jag vägrade under många år att hålla med om den slutsatsen. Jag trodde på människans godhet, trots allt. Jag trodde på människans förmåga att trots sina brister kämpa sig upp ur misär och svårigheter, och jag trodde att demokratin och den fria ekonomin som båda gjort framsteg i världen skulle vara vägen framåt för mänskligheten. Visserligen menade jag att det inte skulle vara någon dans på rosor - den demokratiska processen är fylld av förhandlingar och kompromisser och sällan glamorös. Men till skillnad från den revolutionsromantik som utövar sin lockelse på så många, och som alltid leder till katastrof, trodde jag ändå att demokratin och marknadsekonomin gradvis kunde bygga en bättre värld.

När mina närstående hävdade att människan var ond undrade jag om de ansåg att också jag, och de själva, var onda. Och ansåg de att små barn var onda och borde utrotas? Föga anade jag hur nära sanningen jag kom!

Det tog många år innan jag till slut insåg att de mig närstående personerna har rätt! Människan är ond och borde utrotas. Det är precis det som är Guds problem. Och det är det som hela kristendomen handlar om.

Gud skapande världen och människan alltigenom goda. Bibeln säger det:

Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. (1 Mos 1:31)

Det gällde också människan. Men människan ville inte lyda Gud utan hellre klara sig själv. Hon valde bort en perfekt värld för att slippa ha en herre. Hon valde kortsiktiga njutningar och synd istället för det goda. Det är det som hela historien om den förbjudna frukten handlar om. Och därför har vi den värld vi nu lever i, med ondska, girighet, lidande och död. Eftersom människan valt att inte underkasta sig Gud är hon ond. Faktum är att hon föds med synden och bär den med sig ända till döden. Det är det som kallas arvssynden. En präst jag känner förklarade arvssynden på ett väldigt bra sätt: Hur mycket kärlek, pengar och godhet mina föräldrar än haft hade de aldrig kunnat göra mig till en perfekt människa. Jag tänker och gör onda saker, även om jag inte alltid önskar det.

Men det finns också kärlek och godhet i världen, förstås; en rest av det Gud lade in i människan när han skapade henne. Gud vakar nog också över oss och skyddar oss ibland från den värsta ondskan. Det gör han för att han älskar oss, fortfarande. Trots det vi gör mot honom.

Så vad ska Gud göra?

Som människa kan jag tänka ut två alternativ:

1. Gud manipulerar människans hjärna så att hon bara kan göra gott. Men om människan inte har möjlighet att välja det onda, alltså en fri vilja, så är godheten ingenting värd - i själva verket är den inte ens godhet. Tänk dig följande exempel, som ganska mycket liknar Guds situation: Du är mycket förälskad i en kvinna/man. Du önskar inget högre än att hon/han ska bli din. Men hon/han försmår dig och vill gå till andra. Du får då på ett magiskt sätt tillgång till ett trollspö som du svingar så att hon/han plötsligt älskar dig över allt annat. Hon/han glömmer alla andra och vill bara vara med dig. Vissa människor skulle kanske vara glada över en sådan situation, men du inser nog att du inte är älskad på riktigt, för din egen skull. Du är älskad på grund av trolldom, för att den älskade inte kan välja något annat än att älska dig.

Om du är förälder kan du byta ut kvinnan/mannen mot ditt barn, och då kommer du ännu närmare Guds situation. Skulle du vilja att dina barn älskade dig för att du förtrollat dem, eller vill du att de ska älska dig för din egen skull?

Det här är alltså inget alternativ för Gud, som aldrig kan kompromissa med kärleken och det goda.

2. Gud bekämpar det onda i världen med sin makt, dvs. med våld i någon form. Men tror du att världen blir god om Gud dödar eller spärrar in alla onda människor? Och vilka är egentligen onda? Jesus säger att inte bara den som dödar är ond; den som tänker en ond tanke är ond. Och inte bara den som begår äktenskapsbrott är ond; den som ser i smyg på en vacker kvinna/man som man inte är gift med är ond.

Vi är alltså alla onda. Så vad ska Gud göra? Sätta oss alla i isoleringscell? Men då skulle vi ju alla lida, och det är också ont. Det återstår för Gud att utrota alla människor. Cirkeln är sluten. De mig närstående personerna hade rätt. Människan borde utrotas!

Men Gud vill inte utrota människan. Gud älskar människan. Och han älskar oss inte lite sisådär, som vi älskar varandra. Han älskar oss med oändlig kärlek:

Med evig kärlek älskar jag dig, därför har jag så länge visat dig godhet. (Jer. 31:3)

Och Gud kan förstås tänka ut en plan som inte människor kunde tänka ut. Det är en fantastisk och genial plan, och den är goda nyheter för oss. Gud valde att födas som människa i Jesus och leva med oss. Jesus levde ett perfekt liv utan synd - han är den enda människa som någonsin gjort det. Genom att låta sig mördas på det kanske mest plågsamma och förnedrande sätt som människor kunnat tänka ut, trots att han var oskyldig, tog han på sig det straff som vi egentligen förtjänar. Genom sitt offer friköpte han oss. Nu erbjuder han oss att slippa straffet för vår ondska, eftersom Jesus redan tagit straffet åt oss. Allt vi behöver göra för att slippa förintas är att tacka ja till Guds erbjudande - ta emot Jesus i våra liv. Genom att bekänna att vi tror att Jesus är den han säger att han är och att han uppstod från de döda så får vi del av förlåtelsen.

Gud älskar oss. Därför vill han inte utrota oss. Han har friköpt oss med sitt eget blod. Om vi tar emot hans gåva slipper vi utrotas och får leva för evigt med honom, i en värld utan ondska och lidande. När Gud till slut förintar världen, för det måste han göra - den är ju ond - då får vi fortsätta leva i den nya, alltigenom goda värld som Gud kommer att skapa.

Gud älskar dig. Ta emot hans gåva.