tisdag 3 februari 2009

Klimatreligionen igen

I mitt tidigare inlägg om klimatfrågan hävdade jag att klimathotet blivit en ny religion som leder människor i andra riktningar än mot Gud. Mitt argument var att budskapet om klimatet har karaktären av domedagspredikan, där människan vredgat klimatguden och nu måste omvända sig för att undgå straffdomen - hetta, orkaner och översvämningar.

Dessutom menar jag att för den som har någon vetenskaplig skolning borde varningsklockorna ringa när vetenskapen påstår sig kunna förutsäga temperaturen om 100 år, och när dessutom alla förändringar tolkas till förmån för teorierna.

Jag ifrågasatte i inlägget om några "accelererande" klimatförändringar verkligen sker just nu. Hur mycket har temperaturen stigit? frågade jag. Är det inte, typ, någon grad sen 70-talet?

Men jag tog i för mycket. I en artikel i Svenska Dagbladet den 1 februari 2009, Vad händer med uppvärmingen? visar det sig att temperaturen stigit 0,7 grader på 100 år.

I övrigt visar artikeln hur lite man faktiskt vet om "klimatförändringarna".

Så varför skriver jag om detta på 'Ordet'? Jo, för att klimatreligionen är en falsk religion. Oavsett om människan står för viss klimatpåverkan eller inte så är den kraftigt överdriven, liksom konsekvenserna. Och den är ett sätt att få oss att vända oss mot andra makter än Herren. Att glömma Gud och försöka blidka Klimatet - en gärningslära som inte leder någon människa till frälsning. Och i Svenska kyrkan bugar man inför en modell av Moder Jord. Man glömmer Jesus, som skapat allt, och dyrkar istället det skapade.

Sund vetenskap och sunda åtgärder för att förbättra miljön är goda ting som gör världen bättre. Man kan, och bör, ägna sig åt det i from vördnad för Herren. Men när miljön tar överhanden och blir en makt att dyrka, då bör man inse vilka krafter som verkar. Då bör man besinna sig och vända tillbaka till Jesus.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker du är orättvis mot alla som kämpat för klimatfrågan så länge. Visst ska man vara skeptisk och ifrågasätta alla nya teorier. Men risken för att allt ska gå illa är stor om vi inte förändrar vår energianvändning. Min mening är att den hysteriska konsumtionen och utarmingen av de ekologiska systemen är de största synderna på jorden. Om vi minskar energianvändningen förbättras även andra miljöaspekter som minskade utsläpp till luft och vatten.

Syndare sa...

Hej, Anonym! Tack för din kommentar!

Du har både rätt och fel (tycker jag).

Att arbeta för klimatet behöver inte vara fel. Jag tror att hotet är kraftigt överdrivet, men jag kan ha fel, förstås. Jag vidhåller dock att det är något skumt med propagandan. Det är mer ideologi än fakta.

Ingenting är svart eller vitt (utom Guds ord och frälsningen). Allt på jorden är en avvägning. Om koldioxiden inte är så farlig och vi offrar biljoner för att minska den, då får fattiga lida i onödan.

Konsumtionen är ibland grotesk, det håller jag med om. Men konsumtion skapar också det välstånd som lyft fler ur fattigdom än allt bistånd i världen.

Att värna miljön är bra, men viss påverkan får vi räkna med, om vi ska ha värme mat och transporter.

Att minska energianvändningen är inget mål i sig. Målet måste vara att effektivisera så länge det är konstnadseffektivt och ger mätbara förbättringar på miljön.

Allt är en balansgång. Ingenting är gratis.

Jag håller inte med dig om att konsumtion och miljöförstöring är de värsta synderna. Det synsättet leder till en sorts miljötro - en dyrkan av naturen. De värsta synderna är desamma idag som på biblisk tid. De värsta synderna är de som vi begår mot andra människor och mot Gud. Sen kan de förstås ta sig uttryck i, eller resultera i, frosseri och förgiftande av naturen.

Alex sa...

Innan kristendomen, egyptiska gudstron, och annan religion fanns, dyrkade just människor naturen omkring dem. Just för att det var den som höll dom vid liv, gav dom mat, vatten och skydd. Att vi behöver påverka miljön till viss del för att leva bekvämt stämmer inte riktigt, det gäller bara att använda hjärnan.

Konsumtion behöver inte alls skapa välstånd, det är många under vägen från naturtillgång till färdig produkt och slutkund som inte får ta del av det. Bara för att man flyttat in till stan och jobbar på en fabrik, betyder det inte att man blivit lyft ur fattigdomen.

Syndare sa...

Hej, Alex! Roligt att du hittade hit.

Människan har dyrkat naturen för att de är beroende av dem, men det var en vidskepelse. Naturen är inte besjälad. Den är materiell, om än skapad av Gud.

Att vi inte skulle behöva påverka naturen för att leva bekvämt är tyvärr fel. Vi behöver påverka naturen, inte bara för att leva bekvämt, utan för att leva. Punkt.

Så fort en människa röjer en åkerplätt eller fäller ett träd för att få ved att värma sig med och laga mat, då påverkar hon naturen. Så fort hon tvättar sig och sina kläder i en bäck påverkar hon naturen. Så fort hon jagar ett djur för att få kött påverkar hon.

Resten är bara matematik. Några hundratusen som gör detta är ok. Tio miljarder skapar stora problem. Nyligen visade svenska forskare att sotmolnet över Asien, orsakat av vedeldning i hushåll, är en stor orskak till växthuseffekt. Om nu växthuseffekten verkligen är ett problem så vore största vinsten att få bort detta sotmoln. För att inte tala om all ohälsa som röken ger. Alla kan alltså inte elda sin egen lilla brasa hemma. Fjärrvärmeverk är industriella, men mycket bättre för miljön.

Därför ändras samhället, industrialiseras osv. Det ger stora vinster. Människor har tillgång till mat, mediciner, sjukvård och transporter. De flesta vill leva så. Väldigt få vill leva ett primitivt liv där kylan och svälten hotar livet.

Att sen resurserna fördelas ojämnt och vissa får slita medan andra skor sig, det är tyvärr ett tecken på den fallna världen. Därför behöver vi Gud. Du skriver att man inte lyfts ur fattigdomen bara för att man flyttat till stan och jobbar i fabrik. Det lustiga är att just detta lyfter en enorma massa människor ur fattigdom. De löner de får på fabriken må vara orättvisa, men de är ofta skyhögt över vad de tjänat innan. De kan ofta försörja hela sin familj och släkt, och alla dessa har lyfts ur fattigdom.

Industrialismen må vara ful ibland, med långa timmar och dåliga förhållanden i smutsiga fabriker. Det är tragiskt. Jag önskar det fanns fler kristna fabrikörer som minskade sin egen vinst till arbetarnas förmån.

Men att säga att det varit bättre om människorna levt kvar i armod och svält på landsbygden är knappast konstruktivt. Västvärldens välstånd bygger på att vi industrialiserade. Ska vi neka tredje världen detta välstånd i framtiden? Ska vi avstå bara för att allt inte är perfekt.

Alternativ, tack.