Dagen berättar 5/3 2009 om en nioårig flicka i Brasilien som blivit våldtagen av sin styvfar och gravid med tvillingar. Flickan har beviljats abort i 15:e veckan, trots att abort är förbjudet i Brasilien.
Orsaken till att aborten tillåts är att flickans hälsa är hotad. Hon väger bara 36 kilo och läkarna bedömer att hennes livmoder inte klarar att härbärgera ens ett barn, och ännu mindre tvillingar.
Det här borde inte vara så mycket att orda om, om det inte vore för att katolska kyrkan i Brasilien har motsatt sig aborten. Den är emot Guds lag, säger man, och menar att flickan borde föda tvillingarna.
Jag har tidigare berört abort på denna blogg. Jag har inställningen att abort är mord, i de flesta fall. Jag vänder mig särskilt emot aborter av bekvämlighetsskäl, vilka är de vanligaste i vårt land. Den absolut övervägande delen barn dödas i moderlivet av oacceptabla skäl, som "jag vill inte ha barn just nu", "jag vill göra karriär först" eller - som nyligen uppmärksammats - "jag vill ha en pojke". Men det finns, givetvis, också alltid fall som är mer svårbedömda. Ett typfall för när man absolut kan överväga abort är när moderns liv är i fara, eller hennes hälsa på något annat sätt riskerar att skadas. I de fall då en graviditet hotar moderns hälsa hamnar man i en situation där man måste göra ett medicinskt och etiskt övervägande, utan att ha facit i hand.
Det här är inte någon inkonsekvens i mitt resonemang som visar på att mitt motstånd mot aborter inte håller. Tvärtom, det finns alltid situationer där etiska överväganden måste göras. Till exempel är jag bestämt emot mord, men det kan finnas situationer där mord kan passera ostraffat, till exempel nödvärnssituationer.
Vissa mödrar, vuxna mödrar, väljer att fullfölja en graviditet trots att den hotar deras liv. Det är heroiskt och beundransvärt, men inte självklart. I den situation där man står i valet mellan barnet och moderns hälsa eller liv så måste man göra svåra etiska överväganden. Jag ska inte försöka redogöra för alla fall och hur man ska resonera - de skulle jag inte vara kapabel till. Men det finns lagar, regler och riktlinjer för sådana fall. Poängen är att det handlar om en avvägning mellan olika etiska intressen. Då måste man göra en bedömning och då kan abort av ett barn vara fullt acceptabelt, om man anser att moderns liv eller hälsa därmed räddas.
Det är självfallet inte lätt att fatta sådana beslut, men sådana beslut måste fattas av människor i många svåra situationer. Så länge man gör sitt bästa för att fatta ett etiskt beslut så kan man inte klandra det, även om det i efterhand visar sig att man borde fattat ett annat beslut.
Men vad katolska kyrkan gör här är inget mindre än att sätta krokben för sig själv. Genom att motsätta sig aborten för den nioåriga flickan så motverkar man sitt eget syfte - att skydda liv genom att motverka aborter. Just i ett av de sällsynta fallen när abort är acceptabelt, när två barns liv vägs mot ett annat barns liv, då borde man acceptera beslutet och be för alla inblandade: det nioåriga barnet, de ofödda barnen och de som tvingas besluta om liv och död.
En sån här inställning från katolska kyrkan väcker naturligtvis vrede långt in i abortmotståndarnas led. Den riskerar också att cementera den positivia inställningen till aborter hos många, som inte reflekterar över skillnaden mellan att döda ett barn för att rädda moderns liv och att döda ett barn för moderns (och faderns) bekvämlighets skull.
Och inte minst visar inställningen på en häpnadsväckande brist på empati med ett traumatiserat och kränkt barn.
****************
Katolska kyrkans hållning kritiseras nu hårt av Brasiliens hälsominister, också enligt Dagen.
fredag 6 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Nej Kyrkan motverkar inte sitt syfte. Att döda oskyldiga barn är inte nödvärn utan mord. Barnet är inte mindre ett barn bara därför att någon annan är hotad. Barnen som det handlar om (i det specifika fallet) har inte en intention att skada och därför kan man inte åberopa nödvärn eller liknande. Det är just i sådana svårbedömda fall som barnens (de ofödda förståss) liv måste respekteras mest. Just det faktum att tvillingarna inte var lika mycket värda som modern så visar brasilien att rätten till liv inte gäller alla lika mycket, och därmed har ett a-lag och ett b-lag. Givetvis så är det heller inte mammans (den lilla flickan alltså) fel det som skedde utan faderns, men barnens rätt till liv kan inte hänga på vad som anses vara bäst för modern.
Så Kyrkan är konsekvent i sin hållning, ingen är mer värd än någon annan. Och det är inte mindre mord ifall det är specialfall. Kyrkan önskar inte att någon av barnen (inklusive modern) ska dö, utan lägger allt i Guds händer när läkarna inte kan göra mer för att rädda liv. När läkarna börjar döda för att "rädda" så blir allt så fel. Det är vad vi kallar missriktad barmhärtighet.
Instämmer!
Jag håller med signaturen "Sanct Clemens". Att utföra aborten var ett medvetet beslut på en säker död för två mänskliga skapelser. Att välja bort abort skulle vara att överlämna det hela i Guds händer. Att valet är svårt och att frestelserna påtagliga i en sådan situation går dock inte att förneka...
Om exkommuniceringen var rätt väg att gå kan jag inte uttala mig om, däremot anser jag att aborten var - liksom alla aborter - mord.
"Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam [...]"
Vad är det för teologi du har sfish?
Är det inte även just VI som är kallade till att vara Guds händer?! Är det inte så Bibeln börjar t.o.m.? Att Gud VILL att vi skall vara just hans händer på jorden i och med att råda över den och ta ansvar för den och våra medmänniskor? Att vi har givits den rationella och etiska förmågan för att skaffa oss kunskap om våra konsekvenser och att moraliskt kunna bedöma vad vi därmed bör undvika eller göra? Eller är inte våra kognitiva förmågor från Gud också?
Speciellt i moraliska dilemman, där inget av alternativen är önskvärda i sig själv, men det utesluter INTE att det inte finns ett önskvärt beslut, och jag tror det är Guds vilja att vi i en sådan situation försöker eftersträva det minst dåliga snarare än att blunda och tro att vi står utan ansvar när vi egentligen vet vad som kommer att hända pga det!
All vår kunskap säger oss i detta fallet att om vi inget gör kommer vi att ha tre döda barn, men om vi gör någonting kan vi åtminstone rädda ett liv, nämligen flickans. Eftersom vi värnar livet så ser jag ärligt talat inte några svårigheter i vår bedömning av konsekvenserna än om vi inte kommer undan det tragiska i båda. Barnen öde ligger lika mycket i Guds händer i båda fallen, men flickans liv har vi faktiskt möjlighet att rädda, så att passivt stå att vänta med de förutsättningarna är för mig likvärdigt med ett mord på flickan! Att där passivt invänta Guds diskretion är att helt bortse från vårt ansvar och uppgift i världen som vi har fått av just Gud!
Du ställer nämligen upp en falsk dikotomi när du antyder att bara det senare alternativet är att överlämna det hela i Guds händer. Som om man inte kan räkna med Gud om man handlar aktivt? Vilken värld skulle vi få då?! Är det inte snarare genom människan med hennes aktiva vilja och handlande som Gud utför mirakel snarare än trots? Att göra allt som står i ens egen makt betyder inte att man samtidigt inte är öppen för och kan lita på att Guds makt är större och att han mirakulöst kan göra mer om han vill, inte trots mina försök, utan snarare genom mina försök. Eller gjorde Moses det svårare för Gud att utföra mirakel i och med sitt aktiva handlande?
Alltså:
Lika medvetet beslut på en säker död för två mänskliga skapelser en abort hade varit, lika medvetet beslut på en säker död för TRE mänskliga skapelser hade det andra alternativet varit! Att inte se det är att inte ta ansvar för vår kunskap. Att bara se det första är etiskt oförsvarbart då man bortser från flickans liv!
Den syn du förespråkar liknar mer en naiv fatalism av teologiskt snitt där man tror att det som bör hända händer. Vad är det för medmänniskor som i moraliska dilemman hellre blundar och tror att de blir fria från ansvar genom att lägga öded i "Guds händer" och kanske därmed missar att det är just de som med ditt handlande är kallade till att vara Guds händer och redskap.
Sen att de mitt i allt trauma för flicka och hennes mamma kan med att bannlysa de som använde sitt samvete och förnuft i frågan och valde att rädda flickans liv, det är bara tragiskt och fullkomligt okänsligt. Jag skäms för att kalla mig kristen när sådant här görs av höga representanter! Som någon tidigare påpekade så kommer det sannerligen inte att underlätta för abortmotståndares sak heller, och att personligen råda till att behålla barnet i sådana här extremfall när majoriteten gör abort av bekvämlighetsskäl i många delar av världen känns dessutom helt perspektiv-vrickat.
vad hade mamman för förhållande till sina barn när hennes barn kunde bli så så misshandlade och den lilla flickan gravid utan att hon 'märkte' det, eller brydde hon sig inte om vad hennes nye kille gjorde med barnen?
Om flickan kunde ha burit barnen några veckor till skulle de kunna förlösts med akutkejsarsnitt och räddats. Så hade man räddat tre barn istället för ett.
Skicka en kommentar