Fader, förlåt dem! De vet inte vad de gör!

När Jesus korsfästes sa han: "Fader förlåt dem, för de vet inte vad det gör!" Han menade alltså att dessa människor hånade och mördade en oskyldig - som till på köpet också var Gud själv - därför att de inte förstod bättre. Det är kanske den inställning man måste inta när man läser artikeln i Svenska Dagbladet med rubriken Levande foster dilemma vid aborter.

För denna artikel är så full av vidrigheter och ondska att det är svårt att uthärda. Kan människor verkligen vara så onda utan att själva förstå det? Ser Gud just nu på sina barn med medkänsla, därför att de inte förstår bättre, eller är han tänd av en helig vrede som vi inte kan föreställa oss? Jag vet faktiskt inte. Jag ska definitivt inte försöka uttyda vad Gud tänker om detta, eller vad hans plan är.

Men som människa kan jag säga att detta är fruktansvärt. För vad är artikelns kärna? Jo följande:

När vi mördar ofödda barn går det oftast bra, i den meningen att ingen behöver se dem dö. Vi känner oss inte heller skyldiga till mord, eftersom vi inte dödar barnen med gift, utan låter dem dö indirekt, genom att medicinen låter livmoderna dra sig samman och döda barnet. Men, ibland uppstår det olyckliga läget att ett barn visar livstecken efter att det tvingats ut ur moderns kropp. Det gör att sjukvårdspersonalen och modern, som tillsammans mördar barnet, mår dåligt. Detta är ett "etiskt" dilemma, sägs det. Men inte därför att det synliggör att man just håller på att mörda ett levande barn. Nej, dilemmat består i hur man ska bespara sjukvårdspersonalen och modern insikten att de mördar ett levande barn, så att de slipper må dåligt.

Inte ett enda ögonblick tillåts att vi ifrågasätter aborter som sådana. De är självklara, en mänsklig rättighet. Vem tar tillvara barnets mänskliga rättigheter? Nej, barnet lever inte säger man, det har bara autonoma reflexer under sin dödskamp. Ett fullständigt meningslöst uttalande, eftersom rörelserna och andningen måste bero på att fostret lever, även om det nu är döende. Ett barn som lever i en timme efter aborten kan inte avfärdas som en cellklump med autonoma reflexer.

Jag skulle kunna ta upp citat ur artikeln och analysera dem, men då skulle jag få upprepa i princip hela artikeln. För den är så infernalisk att man undrar om världen är totalt galen, vilket den givetvis är. Dessa människor är så blinda och samtidigt så onda. Vilket inte är konstigt, då Bibeln säger just att vi är onda och behöver Jesus för att kunna omvända oss från ondskan.

Anhängare av aborter kan rada upp mängder av skäl till att vi ska ha fri abort, men det finns bara ett som faktiskt är relevant, och det är att ett förbud mot aborter leder till illegala aborter som medför stora skador, särskilt i fattiga länder. Det är ett argument som har bäring, men det är långtifrån självklart att det är avgörande.

Argumentet bygger nämligen på att man värderar kvinnors liv högt men barns liv lågt eller inte alls. I Sverige mördas över 30 000 barn varje år genom abort. Är det någon som tror att 30 000 kvinnor skulle dö av illegala aborter varje år i Sverige om abort förbjöds?

I Sverige mördas dessutom de flesta barnen av bekvämlighetsskäl: Jag har inte lust att föda barn just nu, det passar inte med karriären, pappan var fel, jag har redan två barn. När det ska dömas mellan vår bekvämlighet och barnets liv så väger vår bekvämlighet tyngre.

Jag tänker inte döma den 13-åriga flicka som våldtagits och väljer abort. Faktum är att jag inte dömer någon, eftersom jag själv inte är oskyldig. Jag bara konstaterar uppenbara fakta. Och uppenbara fakta är att kvinnor hellre dödar sina barn än låter någon annan vårda dem.

När en pappa mördar sina barn därför att hans fru lämnar honom och han inte kan stå ut med tanken på att en annan man ska vara deras styvfar, då fördöms han med rätta som galen eller ond.

När en kvinna mördar sitt ofödda barn, därför att hon hellre ser det dött än adopterat till en annan kvinna, då utnyttjar hon sin självklara rätt. Hur logiskt är det?

Läs artikeln och förskräcks. För det som sägs är så fruktansvärt, från första till sista raden. Och framför allt är det total befriat från insikt om verkligheten.

Herre, förlåt dem, för de vet inte vad de gör - och inte vad de säger!